Som att cykla

Ja, det sitter i, mina Super Mario Bros färdigheter. Visst, man är lite ringrostig, och dör kanske lite oftare än vad man brukade, men efter ett tag upptäcker man att de gamla takterna sitter i. Som vanligt dock tröttnar man efter 3e världen, när man inser att man inte pallar ta sig förbi de där jävla hammarkastande jättesköldpaddorna. Jag drar mig till minnes att världarna 4-7 inte spelades så ofta, då man drog till med den magiska trollflöjten man plockat upp från värld 1, eftersom de banorna är sjukt tråkiga. Fast idag ska jag nog ta och knäcka de där jävlarna i jättevärlden 4...

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0